"We grow in different ways"

Hög feber i 40 graders värme är inte att rekommendera… Låg sängliggandes större delen av förra veckan - kände mig lite liten ett tag. Men bara lite. Är en sådan person som får frispel av att ligga utslagen i sängen flera dagar. Så efter en totalt handlingsförlamad måndag med hög feber kom jag iväg till Christina en sväng på tisdagen för att göra glass. "Barn ska vara glada annars ska dem ha glass" har min kära mamma lärt mig. Och jag var inte glad i min influensa så då behövde jag glass. Blev hemmagjord citronglass! Japp snålvattnet rinner till bara jag tänker på den - ska se till att göra mer när Christina kommer tillbaka från sin Sverige vistelse. Får se vad vi testar för smak då… 

På fredagen tog jag med Christinas vän till Sodwana Bay då hon var upptagen under dagen och det inte är så lätt att röra sig, samt veta var man kan åka om man inte bor i Hluhluwe.. Hört tidigare att ananas innehåller bakteriedödande "grejer", så blev en stor "Sodwana Icecream" den här gången! Kladdigt och gott, hade ananassaft rinnandes överallt. 

Lördagen bjöd på en tur till St Lucia med Alexander och Lisa, Sams son och hans flickvän. Ytterligare någonting som är så lärorikt och spännande med att åka utomlands som jag gjort, man träffar så många nya människor hela tiden och kan spendera tid tillsammans som man annars med största sannolikhet aldrig gjort. Var verkligen en strålande dag så blev lite "Elin dans" på stranden och en film där jag gör en rondat så kjolen flyger åt alla håll… Var ju bara tvungen att testa när stranden låg där framför mina fötter. 

Liksom alltid funderar jag ofta på livet runtomkring mig. Noluthando, en mycket klok kvinna och manager för the Wellness program på Star for Life, sa något som fick mig att tänka after. 

"People will always judge by their own behavior. If they assume that you are doing certain things when you have visitors in your room, it means that that is what they are doing when they have visitors in their room…" "Never let people that talk behind your back bring you down, there is a reason they are behind you.." 

Jag förstår varför den här kvinnan får telefonsamtal stup i kvarten av skolor, föräldrar och lärare som ber henne prata med särskilt utsatta ungdomar - hon vet exakt vad hon ska säga och inger ett otroligt förtroende. Noluthando är inte Zulu - hon förstår min situation på ett annat sätt, av att ha en annan uppfostran och syn på livet. Tänk att det kan skilja så mycket mellan olika kulturer i samma land. I detta fallet mellan Xhosa och Zulu - de som påstås vara nära besläktade. Sydafrika är truly the rainbow nation. 

Mötte en flicka på stan idag som jag känner igen från Siphosabadletshe och eleverna jag intervjuade för min studie 2013. Kommer särskilt ihåg henne för hennes målmedvetenhet och härliga utstrålning. "I want to become a dancer". Idag såg hennes verklighet lite annorlunda ut när hon bar på en stor bebismage. Idag var första gången som jag verkligen hajade till. Sett gravida flickor på våra skolor tidigare, men den här gången var det någon jag kände igen och verkligen minns. Såg henne uppträda på cultural activities på Makhasa i oktober - hoppas innerligt att hon då gick årskurs 12 och klarade sina exams så hon i alla fall har sitt metric certificate klart. Minns att jag under min studie fick fram att det finns gratis kondomer tillgängliga på de lokala klinikerna. Men under tiden som jag bott här har jag förstått att det bara är något som låter bra - finns i själva verket sällan kondomer kvar. Ska man få tag på några säljs de bara på macken för R12 per 3-pack. R4 per kondom… för R12 kan du få 6 paket nudlar vilket kan räcka till en middag för 2 vuxna och 6 barn. Kanske inte så konstigt att det här med kondomer inte används så flitigt. Inte alla som har tillgång till mackerna heller - transport för att komma dit kostar ju också. 

Till något helt annat, fick fantastiska nyheter från min vän i Durban, eller rättare sagt the township KwaMashu. Regeringen bygger hus till behövande runt om i kåkstäderna och idag var det Treasures familj att få sitt hus. Han berättade hur de ringt honom och bett honom komma och hämta nyckeln. Ytterligare ett meddelande plingade till i mobilen: 

"Being the first one in the family who officially opens the new house, made me realize that we grow in different ways. Im imagining that it is my own dream house and Im inspired now to make sure that I get my own house after finishing school. Because I know how it feels now to get the key. Basically Im saying that from now and on Im more of a man than I was yesterday." 

Så motiverande när någon känner hur han går upp till nästa nivå. Det fick mig att börja tänka när jag själv tog ett kliv upp på "kvinno-skalan". När jag vinkade av min familj på Kastrup utan att fälla en tår, känns också som ett sådant speciellt tillfälle där jag verkligen kände hur jag växte på stående fot. En ny sida i livsboken började skrivas. Hade jag sökt till universiteten under det här året hade jag använt det som min "triggering-point". Att identifiera speciella tillfällen man upplevt och hur de direkt påverkat ens liv åt ett visst håll - Wow, livet är bra häftigt. 

Dessvärre märks det här i tredje världen hur vår planet inte mår så bra. Hluhluwe och stora delar av Sydafrika, lider just nu av extrem vatten brist. Vi har börjat få vattenransonering, med andra ord stängs vattnet av  några timmar varje dag och ibland hela nätterna. Hluhluwe Damm där vi får vårt vatten är nästan tom… När man åker i parken ser man bara uttorkade vattenhål överallt. Vissa platser har knappt fått vatten sedan förra sommaren.  När till och med kameleonterna i Traceys trädgård blir stela av vätskebrist är det något som inte stämmer.