Time flies

Time. The most valuable thing we own, the thing we have the most of, the thing which none can take away from us, the thing which creates memories after its usage, yet it's the thing, which none can see and which feels like it's slipping away under our feet before we have time to react. Life is not about material things, it's about spending our time thoughtfully and memorably. I've always said I want to be an old grandmother with wrinkles of laughter and a never-ending bank of stories. Stories, which are the result of a memorable life.

Elder people along with children, are the most fascinating inhabitants on this planet. The children are sources of inspiration, new ideas and the joy of living, while the elder ones carry  our history. Everything has its history and I think it's of major importance to recognize that history, in order to fully grasp the extent of our own existence. It may sound deep, but really it's just a way of learning from other's wrongdoings, in order to be able to create our own path and not tag along some old, already hackneyed one.

At the moment it feels as if the time is passing me by. I know it isn't. In fact we, or at least I, sometimes feel stressed when time goes quickly because there are so many things I want to do. And actually that is the thing - time flies when there are a lot of things to do - or more precisely positive things to do. If we think logically, the clock always keep the same pace…

It's only one week left until departure…. Thus I think I better continue with my "unpacking" upstairs. I'm only allowed to have 23 kg Copenhagen-Paris-Johannesburg, and 20kg Johannesburg-Richard's Bay! I've already cleaned away 1/3 of the things I considered necessary… After all my aim is to make a contribution with my time - so perhaps time is what I should pack. It's cheap and it doesn't take any space in my bag - Perfect!

Osagda hejdå

Lådan under sängen är tom, skrivbordet är tomt, nattduksbordets alla lådor är tomma. I garderoben hänger nu bara det som har potential att få följa med till Afrika. Packlistan är i produktion. Det återstår inte mycket till avresa. Trots det känns det som att det konstant kommer upp nya saker - aldrig blir man helt klar.

Och vad hände med alla vänner man skulle träffa? Umgås med in i det sista, säga hejdå till och önska ett fantastiskt år? Någonstans har jag börjat tro mer på det kollektiva - att varje beslut som någon i ens omgivning tar också påverkar en själv. Min flytt till Afrika påverkar inte bara mig, utan alla i min närhet. Elin, lillan som alltid funnits där, inte festat något nämnvärt eller umgåtts i stora kompisgäng, utan bara funnits där, flyttar.

Jag vill ändå tro att riktiga vänner finns kvar, oavsett om det sker kollisioner i samband med förändring. Det är poänglöst att deppa ner sig och slösa kraft när det finns så mycket annat energin behövs till. Saker sker ofta av en anledning. För visst är det avsevärt mycket lättare att åka, när inte vännerna hänger utanför dörren. Även om stödet inte alltid syns fysisk, vet jag att det finns där och det är det jag väljer att fokusera. Osagda hejdå kanske rentav är positivt - det betyder ju att man ses igen.

Changes influence the perspective

När förändringar sker, blir det som en omedveten reaktion att man börjar se på sin omgivning genom en mer objektiv lens. Vad är viktigt för mig? Vem finns där? När mår jag som bäst? Det genomgående svaret är familjen. Det som man alltid tagit för givet under alla år, är vad som verkligen betyder. Hemma förstår de mig, de förstår alla mina turer, reaktioner och känslor när oförutsedda och vardagliga saker sker. Den grundtryggheten kommer jag alltid bära med mig och jag tror att det är den som i vissa lägen även kommer bära mig, när livet i bushen inte flyter på lika harmoniskt.

Ta kommandot över dina tankar

"I'm calling from the South African Embassy" - Åh nej,var första tanken som slog mig. Det  är nu bara drygt  två veckor kvar till avresa och jag inväntar fortfarande mitt visum. Tankarna ränner ohjälpligt iväg - vad händer om jag inte hinner få det i tid? Passet?

Vid sådana här tillfällen måste man ta kommandot över sina tankar och visa dem vem som bestämmer. I många fall är det tankarna som knäcker en först. När jag skriver de här orden hör jag min mammas röst i huvudet: Ni ungdomar idag mest ältar och ältar. Kanske har hon rätt ändå. Allt smsande och chattande fram och tillbaka - vad innehåller alla meddelanden egentligen om hårdgranskar dem? Det är så oerhört lätt att förstora saker på grund av allt detta ältande. Mitt mål är att aktivt arbeta med mina tankar och bryta negativa tankemönster innan de växer sig för stora. Med andra ord - Jag kommer att få mitt visum i tid.

Det finns en psykologistudie som kallas "The Nun Study", i vilken Mr Snowden har visat att positivt tänkande kan öka livslängden med 10 år. Våra tankar skapar mönster i hjärnan, vilket gör att vi lättare faller in i inkörda tankebanor när vi möter motgångar. Det är lätt att sitta här hemma i sitt rum och vara rationell, men jag tror att den här mellanperioden är till för just skapandet av sådana här strategier. Övning ger färdighet - mental träning kräver mycket tid, desto viktigare att börja direkt när man knäckt koden och ser ett syfte.

Planera framtiden men lev i nuet

Att vända blad är inte så enkelt som man kan tro. Det är tufft både fysiskt och psykiskt oavsett hur omständigheterna ser ut. Såhär under och efter studenttider är standardfrågan: Vad ska du göra nu? När jag svarar att jag flyttar till Sydafrika för ett års volontärande och sedan till Paris för universitetet blir många mållösa - Oh vad du har planerat allt! Nej det har jag inte. Jag har bara en rough sketch.

Att vända blad betyder inte bara att börja på nya projekt. En minst lika viktig del, om inte viktigare, är att avsluta det som pågår eller redan varit. Idag avslutade jag min 6 år långa "karriär" som tennistränare i Skanör. Under senaste månaden, har studenten tagits och hejdåkramar getts till så många att jag tappat räkningen. Ordentliga slut tror jag är viktigt för att man ska kunna byta fokus och ta in det nya på bästa sätt.

Rensa bland gammal skit är inte bara bra för det fysiska nuet men också för det mentala. Under de 3 veckorna som är kvar till avresa, är det framförallt utrensning av mina kläder och saker som måste göras. "Vill jag ha/behöver jag det här i Afrika eller Paris?" - om inte åker det i skänka eller slänga högen. Det är grymt jobbigt att behöva slänga sina tidningar och texter - men jag inser samtidigt att jag aldrig kommer bläddra i tidningarna eller läsa det jag skrivit igen. I just detta avseende är jag så otroligt glad att jag har min rough sketch. Den ger mig lugn och gör det möjligt att njuta mer av varje dag, för jag vet redan vad som komma skall - I alla fall i stora drag. Jag brukar tänka att detaljerna är det som skapar minnen för livet och så kallade "Flashbulb memories": Inprints in our brain, which occur during emotionally significant experiences. Detaljerna kan ingen förutspå, och det är inte meningen heller.

Förra veckan var det skolavslutningar på många ställen runt om i landet. På torsdagen gick min älskade lillebror ut nian - ja det känns helgalet. Bortsett från det, fick han med sig en lapp hem som jag förälskade mig i. Albert Camus, vem det är har jag ingen aning om, har i korta slående fraser fått ner några av de tankar jag i mitt eget stilla sinne haft under våren och skapandet av min grovplan:

"Lev i nuet"

Den verkliga frikostigheten för framtiden är att ge allt till nuet 

Det finns inget säkert utom idag 

Nästa dag är aldrig garanterad 

Planera framtiden men lev i nuet 

- Albert Camus

Den sista meningen kommer jag bära med mig länge: Planera framtiden med lev i nuet - det är precis det jag strävar efter. Nästa gång någon kommer upp till mig och tycker jag bör leva mer i nuet kan jag svara: Det gör jag redan, jag har bara framtiden planerad men inte idag.

It's the little things, which form a solid foundation

Det här med bloggande har aldrig varit min grej - vilket med tanke på min kärlek för språk och skrivande kan tyckas märkligt. Jag strävar mot att få in vanan att göra inlägg mer frekvent. Sätta ord på alla tankar och reflektioner som cirkulerar i mitt huvud. Kanske är det just alla dessa tankar som bromsar processen att bli en dagsbloggare - men det kommer. Success takes time and hard work. Jag tänker ofta på något som Thandiwe, körledaren för the African Star Choir, sa i höstas: Hur ska vi kunna bli framgångsrika och lyckas med det stora om vi inte först börjar med det lilla - bädda sängen, sätta in i diskmaskinen, jobba på relationer både till andra och sig själv -  "Because it's the little things, which form a solid foundation for great things to come". Det här är inte bara jag som börjat skriva en blogg. För mig är det mycket större än så. Det är jag som påbörjat mitt stora äventyr och jag har lovat mig själv att låta det ta tid. I'm on my way.

Phil Collins - On my way

How it all started - I'm marching for life

När jag gick på stranden i morse kom jag på mig själv att ha stannat, spanandes längs horisonten. När man är på stranden och ser ut över havet, kan man låtsas vara var som helst i världen. Likadant, om man lägger sig i sanden och ser upp mot himmeln, dag som natt, finns inga bromsar för hur långt man kan resa. För mig är den tanken lugnande. Den gör att jag kan vara nära min familj och vänner oavsett hur långt bort jag reser. För visst är det så att fjärilarna börjat attackera magen i takt med att avresa närmar sig. Vad är det jag gett mig in på? - Mitt största äventyr hittills och det känns helt otroligt.

Just den här morgonen, reste mina tankar tillbaka i tiden, till då allt började. Kanske kan man spola tillbaka tiden så långt som till 6e klass. Redan då visste jag att någon gång i framtiden skulle jag åka som volontär. Jag drömde om att göra skillnad, kunna påverka och bidra med något på riktigt. I min tro är att det största du kan ge är din tid. Ordspråket lyder "Tid är det enda vi har gott om" - men tid är också det vi aldrig kan få tillbaka. Min tid kan inte köpa kläder, hus eller andra materiella saker som det är så ont om i många delar av världen. Den kan inte köpa mat, men den kan bidra till att stärka bandet mellan olika kulturer och människor. Tid kan framförallt bidra till kunskap, utbildning och personlig utveckling. Under mitt år i Afrika, är det just de sistnämnda delarna jag hoppas få ta del av - bli en del av.

Min första kontakt med Star for Life var 2010, då jag följde med för att se min kompis sjunga i masskören bakom the African Star Choir i Malmö Arena. Wow. Ni som varit med på konserter vet med vilken slagkraft de afrikanska rösterna och glädjen slår mot en. När jag började på Borgarskolan i Malmö hösten 2011, var jag snabb att anmäla mig till kören för årets konsert. Det var ingen i min klass som förstod varför jag ville "slösa" min fritid på något som de ansåg var kopplat till skolan - jag struntade i dem. Följande år, 2012, lyckades jag dra med mig fler. Jag minns särskilt hur Nadja och jag var en person från att bli uppdragna på scen - OH vilken besvikelse haha. Vad jag inte visste då var att jag endast några månader senare skulle bli uttagen till the Swedish Star Choir och få följa med ner till Sydafrika. Vad som hände inom mig under veckorna innan, under och efter den första resan har bidragit till att jag är där jag är idag. Framförallt två fantastiska lärare har en stor roll i min utveckling. De trodde på mig som ingen annan vuxen utomstående gjort tidigare. Jag fick möjlighet och utrymme att växa och vara Elin. Det är den största gåvan jag kunnat få: TACK - Ni har gett mig mycket av den styrka jag har idag, även om det varit en del näsdukar on the way. I'm marching for life by going for my dreams med huvudet högt och ett stort leende på läpparna - visst är de gött å' leva!

Klippet ovan är filmat från konserten i Malmö Arena 2011. Dumsanis reaktion kring 3:47 minuter in, sammanfattar allt - WOW.

TIPS att tänka på om du vill besöka Sydafrika under en längre tid!

När det blev klart att jag flyttar till Sydafrika i juli, var det fortfarande inga tankar på visum... Det var först när jag läste på volontärresors hemsida som det tändes ett ljus att jag självklart behöver ett visum för att stanna ett helt år. Måste erkänna att det var en hel del papper och pengar som behövde ordnas innan allt var färdigt för att skickas - något som jag såhär i efterhand definitivt borde börjat med tidigare. För er som är sugna på att vara med i det nya samarbetet mellan volontärresor och Star for Life (vilket alla är ?!?!) har jag satt ihop ett "Bra att tänka på" dokument för att underlätta och uppmärksamma vad som krävs. Nu återstår bara att hålla tummarna att jag hinner få mitt visum innan avresa!

ATT TÄNKA PÅ när du ska åka som volontär till Sydafrika under en längre period: 

1. Ett visum krävs när vistelsen i Sydafrika är längre än 90 dagar 
1. Man söker visum via den sydafrikanska ambassaden i Stockholm: 

http://www.dirco.gov.za/sweden/ 

- Ambassaden räknar 15 arbetsdagar för bearbetning av ansökan - var ute i god tid för att vara på den säkra sidan

Tips: Vid frågor, maila till saemb.swe@telia.com - min erfarenhet har varit snabba svar. Oftast mer konkret än om man ringer på telefonservicen. 

Viktigt att vara medveten om kostnader som tillkommer vid visumansökan: 

• Passfoto (1st), görs i fotoautomat eller fotoaffär
• Försäkring som gäller hela vistelsen - Med andra ord, en hemförsäkring eller olycksfallsförsäkring räcker inte, då de oftast gäller under 45 dagars perioder. Europeiska reseförsäkringar är specialiserade för just volontär och upplevelseresor: http://www.erv.se/ (Rekommenderat av både if och trygghansa, efter att ha ringt i syfte att jämföra priser). Back-up basic à 4721 sek är lämplig för ett års volontärarbete 
• Bevis att man inte stannar längre än tiden man ansöker om att få stanna - detta i form av en hembiljett eller deposition (à 8500 sek) - depositionen får man tillbaka när man kommer tillbaka till Sverige - VIKTIGT om man stannar upp till ett år måste man betala depositionen oavsett om man har hembiljett eller ej. 
• Medical certificate - var ute i god tid då det kan ta veckor innan man får träffa en doktor. Speciellt intyg som doktorn ska fylla i hämtas på Sydafrikanska ambassadens hemsida - likaså för Radiology certificate (för att se att man inte har tuberculosis) 
• Application fee à 450 sek
• Kuvert adresserat hem med porto betalt för 82 sek 

Övrigt som måste finnas med: 

• Intyg från organisationen du ska jobba för - bevis på vad du ska göra, hur länge (datum för början och start) samt var 
• Intyg från boendet att det är där du ska bo 
• Bevis att du har finansiella möjligheter till uppehälle - kopia av bankkonton och eventuellt understöd från andra medel ex. stipendier, fonder. (Vad gäller bankkonton måste de se en översikt för de senaste tre månadernas inkomster och utgifter - detta kan skrivas ut från ditt konto på bankens hemsida)  
• Visum ansökan - finns att hämta på ambassadens hemsida
• Personbevis - Ring till skatteverket och be dem skicka ett personbevis på engelska. Om ni är ute i god tid hinner man beställa hem och skicka med övriga papper - annars kan man be att få det faxas direkt till ambassaden! (alla uppgifter står under contact på ambassadens hemsida) 
• Pass! - Tänk på att skicka ansökan rekommenderat då kuvertet måste innehålla ditt pass

1. Internationellt körkort krävs för vistelse längre än 90 dagar 
1. Internationellt körkort söks enkelt på motormännens hemsida: https://www.motormannen.se/resan/internationellt-korkort/ à 270 sek om du är icke medlem 
2. Självklart måste man inneha ett svenskt körkort.
3. Vid användande av det internationella körkortet, måste man ha med sig sitt svenska som ytterligare bevis. 

A great and informative clip about Star for Life's background and work