Expect the unexpected

29 juli 2014

”Expect the unexpected”. Anna berättade att det var Siphiles råd till henne när hon flyttade ner till Sydafrika får några år sedan. Förväntar man sig det oförväntade kommer allt gå som smort. Likaså tipsade hon om att alltid ha en bra bok med sig – det finns ingen anledning att slösa energi på att bli frustrerad när man tvingas vänta, se det som kvalitets tid att bara ta det lugnt och läsa en bok istället! Jag tror att det är en väldigt bra egenskap att lära sig även inför framtida vägval. När övriga stressade business människor sitter och kokar laddar jag batterierna och kan sedan leverera, vad det nu kommer vara, med högsta klass haha – klockrent!

Igår kväll blev just en unexpected night. Blev inte i närheten av vad jag skrev under eftermiddagen. Efter arbetet åkte vi direkt till Nonhlahla och Thabis rum i Hluhluwe town, på med musiken, fram med kalasdricka, upp med girlanger och ballonger och igång med att laga mat. Jali, en av Star for Life coacherna, bjöd in mig omkring fem minuter innan partajjet skulle börja. Hade det varit hemma, hade man blivit suspicious hur välkommen man verkligen är när man blir bjuden så sent… Men här är det snarare norm. De flesta som var där hade inte ens fått en inbjudan över huvudtaget haha – yes I felt a little bit special. Stämningen var på topp trots den något sorgliga anledning till sammankomsten. Nonhlahla  har fått ett nytt jobb i Durban och kommer sluta för Star for Life. Men Dumsani, jag och några andra planerar redan att åka och hälsa på henne – så oss kommer hon inte undan i alla fall! Ser fram emot det! Kvinnorna stod för maten och Dumsani för Brajen. Braj här är det samma som grill. Hade ingen tanke på att det kan tolkas som något annat hemma i Sverige, förrän en fågel viskade det i mitt öra…

Jag stod för Papen tillsammans med Mbally. Pap baseras på majsmjöl och vatten. Relativt enkelt att göra grunden och sen gäller det bara att vara kreativ för smaken. Vi hade i smör, seasoning powder och hackade morötter, potatis och lök. Mbally meddelade att det viktigaste är att man har rätt teknik så papen blir len och slät. Man kan inte veva som om man rör runt i en soppa, utan ska trycka skedens eller slevens baksida mot kanten av kastrullen för att få bort alla klumpar. Som ni kanske listat ut blev det success! Ser fram emot att försöka mig på att göra Pap själv – kanske redan denna helgen who knows.

När jag kom hem till Siphiles senare på kvällen blev det en ny fest… Eller snarare krig. Precis bredvid toapappret satt en spindel lika stor som min handflata och höll vakt. Det värsta var att jag behövde gå på toa ännu mer när jag såg den… Hjärnan gick på högvarv för att komma på hur jag skulle försöka bli av med den – att ta den med lite papper som man gör hemma var inget alternativ. Det enda ”vapen” jag hade att tillgå var en insektsspray – men var orolig att den inte skulle funka på något så stort…. Med hjärtat i halsgropen började jag räkna in mig själv ”Ett, två, tre…ATTACK”. Jag tog nog slut på halva flaskan. Dränkte hela spindeln i vitt skum alltmedan den sprang upp längs den gröna väggen. Högst upp såg det ut som den vände sig mot mig och visade gaddarna. Hela jag rös till och insåg jag att jag måste göra något mer. Blev några halvhjärtade försöka att slå till den med skon – men ville inte riskera att den skulle hoppa mot mig…. Ish! När den slutligen försvann tänkte jag att det bästa jag kan göra är att snabbt göra mig i ordning och somna innan jag ser spindeln komma tillbaka med sin arme. När jag kom tillbaka till badrummet några minuter senare såg jag den ligga och sprattla i hörnan. Kanske sprayen hade sin verkan ändå – bäst att spruta lite till.

Ber om ursäkt för er som är rädda om djuren – det är jag också vanligtvis, men det här var inget djur. Det här var ett MONSTER! Jag drog ut sängen mitt i rummet för jag ville inte vara nära någon vägg just in case…

Sitter nu hel och ren på kontoret igen. Precis pratat skype för första gången sen jag anlände. Wow vad jag behövde det. Bara prata av mig om allt mellan himmel och jord och inte behöva tänka mig för vad jag säger, med risk av att det kommer ut fel. Äkta vänner har man kvar oavsett var man är i världen, hur ofta man pratar eller ses – en sån otroligt skön känsla!