29 September
Idag kändes det nästan som hemma när jag promenerade i det
tysta regnet till kontoret. I denna stund skulle jag nog snarare uttrycka att
det öser ner. Jag har den här mysiga känslan när man är inne i värmen, kan
känna doften av regn från kläderna, bra musik i öronen och ser ut mot det blöta
landskapet. Tänk vad lite regn kan göra, känner mig upplyft.
Senaste veckan var rätt tufft mentalt, men jobbat mig
tillbaka nu. En dipp efter nästan tre månader känns rätt accepterat så länge
man inte stannar i den för länge. Det finns saker i Zulufolkets beteende som
jag nog aldrig kommer vänja mig vid, utan som man bara måste acceptera och ta
för vad det är. Att flytta till ett annat land gör en mer medveten om ens eget
ursprung, vad man värderar i hemkulturen och hur vi förhåller oss till olika
saker. Minns att jag i några inlägg i början kommenterade ”Vad är svenskt
egentligen?”. Jag har nu börjat se att man inte behöver ha tydliga danser eller
ritualer för att leva enligt en viss kultur – i detta fall för något att vara
svenskt. De är snarare vad som syns utåt – men det riktiga kulturella beteendet
ligger i grund och botten i vardagshändelser som man vanligtvis inte tänker på,
men som plötsligt blir så tydliga när man levt utomlands några månader.
Genom att observera och absorbera vad som händer runt
omkring en och människors beteende, får man större klarhet i vad man själv är
för person. Jag är nu säker på vad det är jag värderar och prioriterar – något
jag alltid kommer bära med mig. Att få möjlighet att lära sig leva utanför sina
vanliga normer är en gåva som inte bara bidrar till utveckling av jaget utan
även hur jag kommer kunna bidra till samhället och personer runt mig både nu
och i framtiden. Trots upplevelser av särbehandling pga hudfärg, oförmåga att
kommunicera till alla pga främmande språk, skilda värderingar och levnadssätt,
mat med mera kommer jag konstant fram till samma slutsats – det finns ingen
annanstans jag skulle vilja befinna mig just nu. Tänk vad långt jag kommit
redan efter tre månader... Var kommer jag befinna mig om ytterligare 3, 6 eller
9 månader?
Ska strax ut till Ntutukho primary school för fortsatt
implementering av the introduction phase av Star for Life programmet. I fredags
gick motorn varm i den nya Primary School bilen, då vi först åkte bort till
Mduku Area och Ekuseni Primary – en av de nya skolorna. Höll två presentationer
av stjärnans betydelse för grade 3. De blir lika fnissiga varje gång jag mixar
in ett zulu ord – vilket jag försöker göra så ofta jag kan. Har ofta en lärare
i klassrummet som kan assistera om det är så att översättning krävs vid vissa
tillfällen. Men måste säga att jag är mycket imponerad av de flesta i årskurs
3, vilket känns väldigt positivt i planerandet av uppgifter för volontärer. Vet
med mig att de kommer kunna jobba med årskurs 3 och uppåt utan mer
Zulukunskaper än greetings och ”Ayeye Bangani Ayeye” (Hej på er vänner hej på
er).
OH! Ja nu öppnade sig himmeln totalt. Trodde inte det kunde
komma så mycket vatten samtidigt… Som om någon tippar en gigantisk hink med
vatten som bara faller ner. Kan knappt urskilja regndropparna. Första riktiga
regnet sedan jag anlände 8 juli… Miseni sa att det var 8 månader sedan det regnade senast… Så marken sjunger garanterat halleluja! Strömmen
har gått igen och åskan närmar sig ish! Ska fortsätta lyssna vidare på
”Beautiful flower” av India Arie medan jag går igenom tidigare dokument från
the Partnerschool Program. Ska börja jobba mer och mer med JD och Lois för att
se hur vi kan fortsätta arbetet med kulturella utbyten mellan svenska och
afrikanska skolor – tror verkligen på det här projektet!
Nedan är även lite bilder från i lördags, då jag åkte med
Busisiwe, Fezile och Khanyo – tre coacher, till Tiger Lodge i Jozini. Galet
vacker utsikt över Jozini damm – hit kommer jag åka igen! Lite småläskigt dock
när man åkte längs de smala vägarna som slingrade sig uppför berget… Tur jag
har erfarenhet av serpentinvägar i alperna. Hade en kanonbra dag med mycket
skratt. Framförallt åt Khanyos argument med båtvakterna. Vi skulle åka på en
boatcruise, men blev hänvisade till några små motorbåtar istället för den stora
två-vånings ”cruise-båten”. ”We want to go there” sa hon och pekade på
ovanvåningen på den stora. ”We have paid just as much as all other passengers on
the big one”. Trodde hon skulle ge sig till slut, men slutade med att vi
bestämde för att gå och få våra pengar tillbaka – då plötsligt ropade de
tillbaka oss så vi fick gå på den stora. Allas blickar följde oss medan vi klev
ombord. ”Victory” haha. Vi skrattade hur Khanyo följde Star for Life
värderingarna ”I go for my dreams and make it possible”. Hon drömde om den
stora båten och såg till att ta oss dit!
India Arie – Beautiful Flower
”You are beatiful like a flower, more valuable than a
diamond, you are powerful like a fire, you will heal the world will your mind
and, there is nothing in the world that you cannot do, when you believe in you
who are beautiful yeah you who are brilliant, yeah you who are powerful, yeah
you who are resilient”
No comments:
Post a Comment