4 september 2014
Tänker på något min kära mormor sa till mig för ett tag
sedan. När något är tufft, skriv inte ner det, för då blir det plötsligt ett
fast problem som inte kan suddas ut. Jag har aldrig tänkt på det så tidigare.
De perioder som jag genom åren skrivit dagbok, har varit just då jag tyckt
livet varit tungt. Det har blivit som en slags ventil att få ur mig mina inre
tankar och frustrationer. Men de kommer ju alltid finnas där. Så fort jag
skriver ner något förvandlas detta något från en fjäder till en höna. Mormors
uppmaning var himla bra. Istället för att brusa upp alltmedan pennan flyger
över pappret, lägger jag mig raklång på sängen, ser upp i taket och försöker
jobba med det mentala. Jobba igenom vad som händer och reflektera för att få klart
hur det är bästa att agera. Hela den här processen får mig att utvecklas och
hantera problem på ett nytt sätt. Framförallt blir man automatiskt mer
självständig också. Alltid varit självständig, men haft min mamma som bollplank
varje dag när jag kommit hem från skolan. Hon finns fortfarande kvar, men
slipper nu plåster i öronen. Det bästa med familjen är att de alltid finns där
och kommer alltid svara ärligt vad de tror är bäst för dig. Just därför är det
så viktigt att ta vara på dem oavsett var i världen man befinner sig. Jag kan
vara precis hur ensam som helst där jag befinner mig fysiskt, men jag har
alltid min familj med mig inombords.
Tänk som en dag kan svänga. Varit lite smått kaotiskt under
morgonen och förmiddagen med certifikaten till eleverna. Efter att vi fyllt i
samtliga 150 namn, var det något på mallen vi använde som inte var bra… vilket
resulterade i att vi fick göra det igen… och igen… och igen… Senare blev jag
ivägskickad själv till två skolor. Helt ärligt kände jag mig lite frustrerad inom
mig, tyckte att jag redan varit tydlig med att jag behöver hjälp med
kommunikationen, men wow. Det gick galant. Kändes fantastiskt att jag kunde
göra detta själv – kanske jag kan känna att jag bidrar ännu mer nu när jag vet
med mig att jag kan åka ut själv till skolorna. På så sätt kommer vi kunna
effektivera och förbättra arbetet genom att vara på olika skolor samtidigt.
Skolorna höll på att färdigställa konsten och hade repetitioner för dans och
drama. Igen WOW, nu är jag verkligen exalterad inför morgondagen. Livet är lite
som en tennismatch haha, man kan ligga under och kämpa sig för att hänga kvar
med humöret i behåll, tills det plötsligt vänder och man går vinnande ur
striden.
Senare ikväll ska vi iväg till Hluhluwe Club för att sätta
iordning bord och stolar. Vi ska även assistera kvinnan som har hand om
dekorationen, samt de som levererar scenen. Vi måste försöka tänka kreativt hur
vi ska skapa en backstage också…
I övrigt pågår kampen att lära mig zulu. Minns inte om jag
nämnt appen AnkiDroid, men den är kanon. Man lägger in ord och fraser där, som
sedan visas som flashcard liknande ett glos-förhör. Den mixar gamla och nya
ord. Det är du själv som ställer in hur många ord som ska komma varje dag, och
för varje dag man missar sparas orden och lika många läggs till…. Varit lite
odisciplinerad senaste dagarna så hade 100 ord att ta igen idag. Det går i alla
fall framåt! Om än sakta. Synd man inte kan ta språkpiller eller något, som gör
att man kan språket dagen efter… Kanske en ny uppfinning på gång?!
No comments:
Post a Comment