Sockerbomber och fettskräck

4 augusti

Välkommen tillbaka! Vad jag har saknat dig träningsvärk! Nu när jag är anmäld till Nelson Mandela loppet kan jag inte längre ligga på latsidan. Svårt att hitta träningsmöjligheter här, vilket gjort att jag varit väldigt stillasittande senaste månaden. Frågat runt bland tjejerna på kontoret och de på gården, och alla svarar att det är väldigt ovanligt att man tränar här. Det är därför många är överviktiga trots att de ibland är undernärda… Detta på grund av den billiga skräpmaten och extremt höga halten socker i allt annat.

För ett ge ett exempel - kaffe här är inte kaffe som vi svenskar känner till det. Det något slask som är så sött att det inte går att dricka haha! Afrikanerna å andra sidan förstår inte hur vi kan dricka vårt starka bittra kaffe utan socker eller mjölk… För alla svenska kaffeälskare – tänk er en kopp med väldigt svagt kaffe, till hälften fylld med mjölk, som sedan späds ut med 3 teskedar socker och ni börjar närma er smakupplevelsen av afrikansk kaffe. Likadant med te. Te går inte att dricka utan minst två teskedar socker i… Bergochdalbanan vad gäller sockerintag kanske rentav ligger i grund till mycket mer av beteendet än vad man först tänker sig – ganska intressant när man tänker på det. Mat påverkar humöret och hormonerna mer än många vet.

Haft en väldigt lugn helg hos Siphile. Lördagsförmiddagen spenderades vid tvätthörnan. Under dagen följde jag och barnen med Mdu till affären för att hjälpa honom handla inför söndagens lunchgäster. Kukhanya, ettochetthalvt-åringen, vägrade att sitta still i kundvagnen utan valde att hänga ut på alla tänkbara sätt när vi försökte krossa bland alla människor. Det slutade med att jag fick bära honom under hela rundan – inte undra på att afrikanska kvinnor är starka! Trots tyngden var det ändå rätt mysigt med lite närhet och ha någon att se efter och ta hand om under någon timma i allt kaos. Alltmedan jag strosade längs hyllorna med yoghurt, kakor, dricka etc. drogs uppmärksamheten återigen till matfrågan, sockret och fett.

Hemma upplever jag att fokus börjat flyttas från fettskräck till sockerskräck. Fettet är inte onyttigt i lagom mängd – utan väldigt viktigt då det får oss att känna mättnad längre. Samtliga produkter i matbutiken annonserar ”Low fat” eller ”No fat”. Kollar man på innehållsförteckningen är det istället 40% av RDI av socker i endast en miniyoghurt – galet!

Men nu har jag bestämt mig och gjort ett träningsschema med övningar jag kan göra i mitt rum på eftermiddagen. Hoppade 15 min hopprep som uppvärmning följt av lite styrkeövningar för bål och ben för att förbereda kroppen inför springningen. Känns aningen sorgligt hur snabbt med tappar styrka och kondition – but such is life. Bara att ta nya tag!